Ainola som hem

När arkitekt Lars Sonck började planera Ainola hade Jean Sibelius två önskemål beträffande byggnaden. Han ville ha utsikt över Tusbysjön från sitt arbetsrum och en grön öppen spis i matsalen. Och så blev det. Familjen flyttade in i huset på hösten 1904. På nedervåningen fanns ett färdigt arbetsrum åt mästerkompositören, matsal, två sovrum, kök och rum åt hembiträdet.

Salongen sett från matsalen

Övervåningen blev färdig att bo i år 1911. Där fanns föräldrarnas sovrum, arbetsrum med en ännu bättre utsikt över sjön samt ett gästrum. En del av övervåningen lämnades kvar som öppen vind för förvaring. Samtidigt gjorde man om arbetsrummet på nedervåningen till en salong.

Timmerväggarna tapetserades och möbler anskaffades för att passa in hos en modern borgerskapsfamilj. Flickorna fick i sin tur de båda sovrummen. När yngsta dottern Heidi med tiden gifte sig och flyttade hemifrån, möblerades nedervåningen om ännu en gång. Heidis make, arkitekten Aulis Blomstedt, ritade om den andra dotterns rum till ett stämningsfullt bibliotek. Det andra rummet gjordes om till arbets- och sovrum åt Jean Sibelius eftersom han, nu till åren kommen, inte längre gärna gick uppför trapporna till övervåningen.

Några vattenledningar fanns inte i huset under Jean Sibelius livstid eftersom han inte ville bli störd när han komponerade. El fick man dock i ett tidigt skede, liksom telefon.

Aino Sibelius bodde kvar i Ainola i 12 år efter makens död. Dagens Ainola skildrar autentiskt dåtidens hem.