facebook facebook
AINO OCH JEAN SIBELIUS HEM

BIBLIOTEKET

Böcker finns på Ainola i nästan varje rum. Bredvid flygeln i den stora salongen på nedre våningen finns noter. I Sibelius arbetsrum på nedre våningen finns en liten bokhylla med bland annat olika uppslagsverk. I arbetsrummet på övre våningen finns gott om böcker, och även Aino Sibelius bibliotek finns där. Ainolas hela boksamling omfattar över 3 500 band. På uppdrag av Sibelius anhöriga katalogiserade Helsingfors universitetsbibliotek böckerna och utgav en förteckning över dem (1971 och 1984).

Flertalet av böckerna finns i biblioteket i hörnrummet bakom matsalen på nedre våningen. Den tidigare barnkammaren byggdes om till bibliotek 1935. Arbetena och inredningen planerades av Aulis Blomstedt, som var gift med den yngsta dottern Heidi. Väggarna är täckta med bokhyllor. I biblioteket lyssnade Sibelius också på radio och grammofonskivor, ofta tillsammans med Aino.

Biblioteket som befinner sig i det egentliga biblioteksrummet var gemensamt både för Aino och Jean Sibelius, även om Aino också hade en egen skild boksamling. I biblioteket finns böcker som följt med deras ägare sedan barndomen, till exempel Robinson Crusoes märkligaste äfventyr med Janne Sibelius exlibris. Den omfattande samlingen av Juhani Ahos verk kommer främst från Ainos barndomshem, och många senare gåvor har tillägnats både Aino och Jean Sibelius, till exempel böcker av Arvid Järnefelt, då när de inte enbart var tillägnats Aino. Den omfattande samlingen av Tolstojs verk har också tillhört Aino, liksom böckerna av Mika Waltari.

Biblioteket har bevarats i sin ursprungliga ordning. Sibelius älsklingsböcker har fått plats bredvid länstolen och tobaksbordet. Här finns bland annat H. C. Andersens Sagor og historier, J. L. Runebergs Samlade skrifter, Homeros Odysséen på latin, Horatius Opera omnia och Petrarca. Sibelius var väl insatt i Goethe, Schiller och Lessingin samt Shakespeare. Men han läste också modern litteratur. I ett brev från Berlin 1928 berättar han att han haft mycket nöje av Knut Hamsuns nya roman Landstrykere.

Det var självklart att Sibelius också köpte böcker, både till sitt eget bibliotek och i gåva till Aino och döttrarna. Hans och Ainos älsklingslektyr bestod av historia, biografier och memoarer, men det var ändå skönlitteraturen som dominerade, även världslitteraturen var väl representerad. Till exempel urvalet av klassisk svensk litteratur är mångsidigt (Almquist, Bellman, Lagerlöf, Strindberg, Söderberg, Tegnér). De flesta böcker på biblioteket är på svenska och finska, men här ryms också böcker på tyska som Sibelius behärskade väl. Fransk och engelsk litteratur verkar han ha läst både på originalspråket och i översättningar till svenska eller tyska. Övrig nordisk litteratur än den svenska läste han på originalspråket (Björnson, Hamsun, Ibsen, Undset). Aino i sin tur läste världslitteratur översatt till finska eller svenska och dessutom på franska. Mängden av böcker på främmande språk som Sibelius mottagit som gåvor återspeglar Sibelius omfattande internationella kontakter och vänskapsband.

Litteraturen hade en nära anknytning till Sibelius tonsättarskap. I synnerhet som yngre läste han poesi på svenska, och hans solosånger har främst komponerats till svenska dikter av bland annat Gustaf Fröding, Ernst Josephson, J.L. Runeberg, Viktor Rydberg, August Strindberg, K.A. Tavaststjerna, Zachris Topelius och Josef Julius Wecksell. Bland finska författare var Aleksis Kivi den viktigaste, och Sibelius ägde hela hans produktion. De viktigaste verken inom finsk litteratur var onekligen Kalevala och Kanteletar, men han tycks också ha så gott som sönderläst Panu (1897) av Juhani Aho. På en sida har han dessutom skisserat ett utkast till ett musikaliskt tema.

En stor del av böckerna är gåvor. Vännerna och grannarna bestod av bland annat Juhani Aho, J. H. Erkko, Arvid Järnefelt, Larin-Kyösti, Eino Leino, Adolf Paul, Hjalmar Procopé, F. E. Sillanpää, Werner Söderhjelm och Wettenhovi-Aspa. Biblioteket innehåller en nära nog komplett samling av deras verk försedda med författardedikationer. Sibelius hörde till gruppen finlandssvenska konstnärer och författare som samlades kring tidskriften Euterpe, och bland annat Sigurd Frosterus, Bertel Gripenberg, Werner Söderhjelm och Emil Zilliacus gav sina verk till Sibelius.

Naturligtvis skaffade Sibelius också finländsk och utländsk litteratur om musik, bland annat notutgåvor av utländska kompositörer (Bach, Chopin, Mozart, Wagner). Miniatyrpartitur och musiklitteratur förvarades i arbetsrummet. Musiklitteratur kom givetvis rikligt också som gåvor. Till exempel nästan hela Otto Anderssons produktion finns i Sibelius bokhylla. Heikki Klemetti är välrepresenterad, liksom Ilmari Krohn, Sulho Ranta och A.O. Väisänen. Samlingen av både finländska och utländska böcker som handlar om honom själv är rätt komplett. En del av den förvarades på övre våningen. I böckerna skrev Sibelius ofta egna kommentarer, ibland också motkommentarer.

I arbetsrummet på övre våningen förvarades också religiös litteratur (främst gåvor av systern Linda Sibelius) och filosofi, konsertprogram samt periodiska publikationer och böcker om Finlands historia. Aino Sibelius bibliotek i sovrummet på övre våningen omfattade memoarer och skönlitteratur – även så pass ny litteratur som Väinö Linnas Okänd soldat – samt litteratur om praktiska ämnen som låg Aino nära och främst handlade om handarbete och trädgårdsskötsel. På övre våningen bevaras också barnböcker som döttrarna läste.

Bibliotekarie Eeva Mäkelä-Henriksson som ansvarade för katalogiseringen av biblioteket har karakteriserat biblioteket på följande sätt: ”Biblioteket på Ainola är ett bibliotek i ett finländskt kulturhem, där böcker faktiskt lästes och studerades. I synnerhet den finska och finlandssvenska skönlitteraturen från sekelskiftet bestående av dedikerade första upplagor är en värdefull och intressant samling.”

Litteratur

Jean Sibeliuksen kirjaston luettelo. Förteckning över Jean Sibelius' bibliotek. Catalogue of the library of Jean Sibelius. 1-2. Helsinki: Helsingin yliopiston kirjasto, 1973, 1985. [3], 186 lehteä ja [3], 25 lehteä. (Helsingin yliopiston kirjasto. Monistesarja. Helsingfors universitetsbibliotek. Stencilserie 7, 13.)

E.J. Ellilä, Säveltäjän kirjasto – Kirjastolehti

1954: 7.

Eeva Mäkelä-Henriksson, Jean Sibeliuksen kirjasto – Bibliophilos 32 (1973), s. 116-118.

Eeva Mäkelä-Henriksson, Die Bibliothek von Jean Sibelius in seinem Haus Ainola. – Bibliophilie und Buchgeschichte in Finnland. Anlässlich des 500. Jubiläums des Missale Aboense. Hrsg. von Esko Häkli und Friedhilde Krause. Berlin 1988. S. 96-101.

Eeva Mäkelä-Henriksson, Aino Sibeliuksen kirjat – Bibliophilos 36 (1977), s. 92-94.


Vy från biblioteket över salen

Professor Otto Andersson tillägnade verket ”Jean Sibelius i Amerika” (1955) till Sibelius med ord som syftar på deras första möte hos Martin Wegelius 1902 och deras senare samarbete. Dessutom tackar han Sibelius för hans ”gudomliga musik”. Att Andersson duar Sibelius säger något om deras nära relationer.

Karl Ekmans verk om Sibelius gavs ut i USA 1938. Den kända förläggaren Alfred A. Knopf försåg exemplaret till Sibelius med en lång och beundrande dedikation:

Dear Mr Sibelius. It is with great pleasure that I inscribe this book to you. Your music has given me endless pleasure for many years and my enthusiastic admiration for and love of it grows with each successive hearing - especially when the interpreter is our dear friend Sergei Koussevitzky. One can feel certain of little in the world of today, but I am confident that your compositions will always rank high in the great music of all time.

Yours, with deep regard.
Alfred A. Knopf.
New York
August 1938